Onsdagar betyder som vanligt kurs på klubben. Både på förmiddagen och kvällen för den delen – på morgonen håller jag en kurs, på kvällen går jag en. Men till saken.
Till min egen onsdagsgrupp kommer här en ny blogg med en del av det vi gjort under förmiddagen.
Vi pratar en hel del om träningsupplägg på kursen just nu. Deltagarna har fått börja planera sina träningspass så smått, och idag pratade vi om en inlärningsväg. Hur kan vi göra från att hunden står på ruta noll, fram tills den kan det nya beteendet på kommando?
Förra veckan pratade vi om att det är viktigt att skaffa sig en målbild, så att man vet vad det är man försöker uppnå för färdigt resultat – när beteendet är klart. Men det är lika viktigt att försöka skaffa sig små målbilder för varje enskilt träningspass. Exakt vad är det jag ska titta efter och belöna? Bestäm det innan du startar träningen.
Vi kan ta ”sitt” som exempel. Ska du träna sitt, rikta in dig på att titta efter just detta. Och se till att belöna när hunden gör just detta.
Alla hundar kan sitta, så det är ju egentligen ingenting vi behöver lära dem. De kan det redan från det att de är pyttesmå. Så när vi säger att vi ska lära hunden ”sitt”, så menar vi förstås att vi ska lära den att sätta sig på vårt kommando (och möjligen också att sitta kvar, men en sak i taget).
Vi vill alltså i slutändan att hunden ska koppla samman ordet ”sitt”, med att sätta sig – det handlar alltså om något den ska göra – ett beteende den ska utföra (så ett tydligare och mer logiskt kommando för föraren, vore kanske att säga ”sätt dig”, för det är ju precis det vi vill att hunden gör. För hunden är det dock oväsentligt vad vi kallar det för.).
För att få hunden att koppla ordet ”sitt” till att sätta sig, behöver vi först få hunden att sätta sig innan den kan det på kommando. Alltså, vi behöver få fram beteendet ”att sätta sig”, så att vi kan förstärka det och lära hunden att just det beteendet är någonting bra. När hunden förstått det, att det är bra att sätta sig, och bjuder på det glatt, är det dags att peta in sitt kommando. Ungefär såhär:
1. Hunden sätter sig frivilligt, och vi belönar upprepade gånger tills hunden utför beteendet om och om igen med glad attityd. När hunden gör detta, går vi vidare.
2a. Vi säger vårt kommando samtidigt som hunden sätter sig frivilligt (detta steg kan man hoppa över om man vill eftersom det ofta går bra att hoppa direkt till):
2b. Vi säger vårt kommando precis innan hunden sätter sig frivilligt, så att signalen kommer före beteendet. Vi fortsätter förstås att belöna när hundens rumpa slår i golvet!
3. Vi börjar utmana hunden och väntar med att säga kommandot lite längre tid. Om hunden under denna väntan sätter sig frivilligt (vilket de förmodligen gör i början) belönar vi inte. Nu ska vi enbart belöna hunden när den sätter sig efter vår signal. (I det här läget kan det med en del hundar vara värt att belöna att de är passiva och väntar på kommandot. Andra hundar är mer väntande naturligt, och behöver inte belönas för passiviteten. Man kan också se till att öka tiden innan kommandot kommer successivt, så att hunden lär sig att vänta längre och längre tid innan kommandot kommer).
Det finns mer att diskutera och säga om detta med att sätta signal på ett beteende, men det får räcka för nu!
Men en viktig sak vill jag ändå tillägga. Under träningen, både under den frivilliga delen, och delen där du tränar kommando, är det bra om du börjar lägga in störningar och försvårar träningen så fort hunden blivit duktig på en del. Kan den sitt på kommando i köket när du står rakt framför den, testa att röra dig runtomkring, variera hur du står, lägg godbitar eller leksaker på golvet, be någon komma in och störa er, byt miljö osv osv. Hundar är väldigt duktiga på att lära sig en specifik situation, och vill vi att hunden ska bli riktigt säker på ”sitt” i alla lägen, behöver den förstås tränas i det.
Men hur får vi fram beteendet innan hunden kan det på kommando?
Användande av hjälper
Ja, här finns det många olika varianter att välja mellan. När jag håller kurs är det vanligt att deltagarna lockar sina hundar med godis för att få dem ner i sitt eller ligg, och att locka hunden är ett sätt att få fram ett beteende. Viktigt om du vill använda en hjälp är att du har en plan för hur du väldigt snart kan jobba bort hjälpen. Det är oerhört lätt att bli beroende av den – t.ex. att hunden bara förstår ”ligg” när du drar handen ner mot marken. Det gör förstås ingenting om du tycker att det är ok att ha det så, men vill du att hunden ska kunna lägga sig på enbart ditt muntliga kommando – se till att hjälpen försvinner snabbt.
Mina deltagare har börjat lära sina hundar tasstarget på musmatta. Och en target är en hjälp som vi kan ha stor nytta av i olika sammanhang. Samma sak gäller alltså här – om du vill använda en target vid inlärningen, men inte vill ha targeten kvar i det slutliga resultatet – se till att ha en plan för hur du jobbar bort den.
Att visa hunden fysiskt vad den ska göra
En del lär sin hund att sätta sig genom att klämma den på rumpan. Problemet är att hunden för det mesta trycker emot när man trycker på den. Risken finns också att det blir obehagligt för hunden om man behöver trycka hårdare och liksom ta i. Så för mig känns inte det här som någon effektiv inlärningsmetod.
Shejping och att fånga beteenden
Detta är det sätt som jag själv väljer fler än 9 gånger av 10. Jag fick frågan idag när jag visade targetinlärning varför jag inte hjälpte hunden genom att visa vad den skulle göra och mitt svar blev ungefär såhär:
Jag vill att hunden ska bli medveten om vad den gör. Jag vill inte lära den att följa en godbit, utan att den själv ska få lista ut vad det är den ska göra. Det kan ta lite tid att shejpa såhär, men det kan ta minst lika lång tid att jobba bort en godishjälp. Och när hunden blir shejpingvan, så går det snabbare och snabbare för den att testa olika saker för att hitta rätt.
En hund som fått lista ut själv vad det är den ska göra, blir också väldigt medveten om exakt vad den gör. Och när hunden förstår, när den kan beteendet, kan vi lägga signal på ett beteende som är helt rätt. Om vi säger ”sitt” som i beskrivningen längre upp, blir det rätt varje gång. Vi säger ”sitt” och det betyder ”att sätta sig”.
Om vi t.ex. har en godbit med och lockar ner hunden i sitt, medan vi säger ”sitt” – vad exakt lär vi hunden att ”sitt” betyder då? Att följa en godbit?
Observera, jag säger inte att det är fel att locka hunden med en godbit. Det enda jag säger är att jag personligen föredrar att få fram frivilliga beteenden i de allra, allra flesta fall, eftersom jag tycker att hundarna får en så väldigt bra förståelse för exakt vad det är de gör. Och när de förstår exakt vad det är de gör, kan jag ”döpa” detta beteende, och kommandot blir solklart för hunden – det blir liksom ingen tvekan om vad det betyder.
Det här är repetition för många av mina bloggläsare, men vad gör man inte för sina kursdeltagare! Lycka till med träningen i veckan, och träna flitigt på era läxor ;)

Shit! ALLA borde läsa din blogg! Nu menar jag ju kanske inte ”alla” men alla som har hund och kanske inte tycker det är så enkelt att träna hund, DE borde läsa din blogg för du skriver så himla bra Lina, så det blir så lättfattat liksom ;) Kramis!
Hej! Vilken bra blogg!
Jag har märkt att min hund lär sig tre gånger så snabbt vid shejping. Kanske tar det en stund att vänta ut ett beteende, men när hon gjort rätt första gången, så, precis som du skriver, är hon helt medveten om vad det var hon gjorde. Vips så sitter allt redan på första rätta försöket, och komandot kan läras in. Sen är det fantastiskt att se hur hon lyser upp när hon hör klicket och fattar att ”yes, där kom jag på det!!”. Det är min belöning :)